Igår var det måndag. En helt vanlig måndag. Man kommer hem från jobbet och hamnar inte i gröna soffan som man kanske föreställt sig undermedvetet (?) på vägen hem utan snarare - relativt omgående - har man landat med ändålykten på en stol på en känd (?) indisk restaurang som ägs av en känd (?) indier (..?) med ett känt (?) smajl. Någon öl. Två. Olle, Bojjan, jag. Vi snackar om begreppet "struktur". Förvirring uppstår ur förvirringen.

Vidare i det falnande solskenet. Bishops. Kändisrummet! Shit. Första gången man fått sitta i det av skinn vadderade kändisrummet. Nille Asker, Herr "Vigselförrättare" Horvath och allas vår Micke möter upp. Några fin- och fulöl till. Klockan närmar sig sent. Det är verkligen dags för mig att dra mig hem. Vi går hem. Olle avviker vid Bibblan för att han inte kan hålla sig 100 meter till. (Någon får gärna förklara varför statistiken är så könsmässigt sned när det kommer till förmåga att hålla sig.) Mennnn hursomhelst dårååå... Bojjan och jag svänger runt hörnet där Indigo ligger och... går in. Det bara händer. Så sitter vi där, plötsligt, för tredje gången den kvällen, med öl i näven. Fin kväll! Måndag liksom.. man har satt standarden för veckan?

Nu är ovan nämnda Nille här på middags-besök. Han har illustrerat LO's kommande kampanj för sin jour-telefon. Håll ögonen öppna. Vi har fått tjuvkika, det är bra skit.

(jo jo, lite måste man få skryta)

/Anna, gröna soffan