I stället för fredagsgästblogg - festblogg!

 Ordet är härmed fritt för festdeltagarna!

 -----  

Uppfångade ljud från gröna soffan:

 

”men det är ju också kiss och bajs”

 

”euuu”

 

”jerrrööööööuuuu”

 

”jag läste inte texten heller, men det var bästa gången hittills”

 

”inte hångla i soffan och sådana saker heller?”

 

”vi är inte tillräckligt kompatenta.. som du hör.. en dag som idag som idag..”

 

”suttschi”

 

”jag sa förut att det blev bra…jag sa ’vad bra det blev’ förut”

 

”är det din cola?!?!!”

  Staffan och Micke drog just i sig varsin tequila, ståendes offentligen mitt i vardagsrummet. 21:08.

Festen har börjat!

  21:12Wöööuuuuöööuuuuu…. (dumskallarnas signaturmelodi)

/Staffan

  

Men ok, referenser ikväll. ”Jerry” uttalat likt ovan är taget ur min ungdom. Det var ett stående utrop i vissa kretsar. Jag tänker på människor jag sällan träffar längre. Samma människor åkte jag med till Roskilde och drack Tuborg grön (och T-röd?) med. Vad dricks ikväll? Tuborg förstås! (ej T-röd men tequila)

  

Någon (Olle) härjar om att andra borde dricka tequila, men föregår ICKE med gott exempel själv. (smart)

  

Vem var på BDSM-klubb med Foucault inatt?

  Jag vet!

Foucault själv och jag och hon och han och hon och hon och nån som cuttat sig själv i huvudet för att stoppa fjädrar i skallbenet och skapa en slags cool mohawk. (dvs tuppkam), men miss besserwisser säger att det inte är samma sak: ”det är samma typ av klippning men en den skiljer sig åt vad gäller hårlängd.”

  

Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah visst! Vi har ju alltså en fantastisk idé på gång här. Vi ska starta ett dj-kollektiv (?) eller nåt… och bara göra världen osäker/säker med BRA dansmusik. Så låt oss redan nu för er presentera……..:

DJ La Fabrique!!!!

(Anna: dator, solbrillor, Olle: trummor, slagverk, ägg, Micke: gitarr, röda byxor)

 

(dansa nu rå, dansa!)

  

Människan är svår, om inte omöjlig, att definiera. Varken taxonomi eller intentionell definition kan rå på henne. So say we. /elvis(p)

  Angående en enligt vederbörande bländande lampa:

”man måste ju typ tala i tungor för att höras… eller förstå”

  

”Mitt luktsinne lämnar mycket övrigt att önska” (Vid luktande på öl, citat av Jan)

  

”Vilken är den femte smaken, den svenska smaken?”

  

”någon sorts jävla författare”

  

”det finns inte portervin, det finns portvin” ya hör

--------

Bilder kan komma senare.

/Ledningen

   

Idag har vi ingen fredagsgästbloggare. Det beror på att vi har en fest att arrangera för kvällen. Det beror däremot inte på att vi har en uppstyrd fest att arrangera för kvällen.

Så. Vill du komma på fest på fabriken? Då kan du komma hit vid sju, ta med valfri dryck och ett "glatt" humör. Kanske också ett starkt verb.

Välkommen och väl mött!

/Ledningen

ps. Nedan: Hur Benny fick namnet Jerry. Notera också att det inte är va skitöl som helst som hålls i handen. ds.

Nu är det avgjort!

Vi bor på fabriken tills vidare.

Tills vi drar vidare i vida världen.

Det var lång kö när vi kom till öbos kontor. Så vi, eller mest Olle, Micke och Johanna (joooo..så vare..), satt och skrävlade i en soffa där. Garvade åt folk som försökte öppna dörren ut. Använde runda ord (tex stjärt). Lite skäms jag allt, å allas vägnar.

Men det är något med öbo som får en att vilja ställa sig upp och typ...moona.

Fast, vi gillar dem ju, för vi får ju bo här nu ju ju ju!

/Anna

Det har hänt massor av saker senate tiden, som inte fått plats på bloggen. Detta beror nog främst på ren utmattning. Men de flesta saker har ju nämnt men inte fått huvudfokus. Det som faktiskt fått huvudfokus är huvudbonader, Streaplers, det att se ut som en idiot och hårda kommentarer.

I helgen såg jag Kent, spelade på klubb och i kyrka. Allt var skitball. Nu kan tilläggas att jag träffat en präst tillsamans med Anna. Det är inte för att vi har några planer på att gifta oss eller så, mer för att kolla upp vad det där med tro egentligen är. VI fick inga klara besked, men det var mycket spännande och intressant. Prästen (Erik Johansson) är hembjuden på mat och samtal vid tillfälle. Kan bli spännande.

I kväll blir det våfflor. På fredag kan det bli någon slags fest. På lördag någon slags performens.. Mycket nu. som sagt.

/Olle, Gröna soffan

Här ser vi Olle sekunderna innan han knackar på Streaplers turnébuss i syfte att en gång för alla försöka roffa åt sig det mest åtråvärda trum-giget i svensk populärindustri just nu. Som ni kan se är han vid gott mod, inget verkar kunna stoppa honom, virvelhandens fingrar formas till ett segertecken...

Jag vet faktiskt inte hur det gick för honom; bäst är kanske att han själv får skriva ett inlägg om utfallet av denna brådmogna störtdykning ned i dansbands-svängen.

/micke

Visst!

Någon kom hem med en morotsmössa, och vi i fabriksledningen var så klart inte sena att skapa någonting av bestående kulturellt värde med hjälp av denna huvudbonad. Man kan säga att vi är lite som den där kungen i sagan; allting vi tar i blir till guld. Men i en mer abstrakt bemärkelse.... ja, döm själva.


Anton Corbijn, släng dig i väggen!


/micke

Det är påsk. Fortfarande. I vardagsrummet gästar den mest nyliga fredagsbloggaren och det pratas diverse religion. Slås i biblar och koraner. Friskt vågat hälften vunnet. (Någon av de mer aktiva få blogga om detta senare.)

Själv har jag försökt väcka liv i min sovande datamaskin, för att ånyo kunna spela in musik. S k a p a. Denna fascinerande mänskliga drift.

Tidigare på dagen satt jag och spelade (klaviatur) på mitt rum. Ur dunklet bakom mig hör jag toner av en gitarr stegras så sakteliga. In smyger Micke och sätter sig tillrätta på sängen. Olle är inte sen att haka på. Från ingenstans har jag alltså ett komp till mina låtar. Och inte vilket komp som helst.. aaamen visst.. det var grymt! Det rycker ju inte mindre i musiktarmen/pianoarmen/sångbarmen efter den händelsen direkt. 

Jag passar också på att smyga in en brasklapp angående nästa helg. Det har väckts en idé om att göra en offentlig performance av något slag. Som i vardagssurrealism, eller gatukonst, eller nåt sånt.. vi tänker oss att vi bör vara ett lite större gäng än vad just ledningen utgör, så vi återkommer med mer info under veckan och hoppas på att några fler vill vara med. Lördag siktas det på. 

/Anna, Macintosh OS X Tiger.

Vi har många vänner som är engagerade i en massa saker, med stor spridning, allt från konstmusik till tequila-drickande. Den här fredagen skriver Karin i vår blogg, en av de politisk-ideologiskt mest engagerade människorna vi känner. Så, informatör för kristna fredsrörelsen, snart på väg till Palestina och aktiv medlem i Amnesty, varsågod Karin:

-----

   

Kuba: Öppna en resekatalog och den visar bilder på leende gubbar och gummor, kritvita palmkantade stränder, färgglada fiskebåtar på ett azurblått hav, rom och salsa.

 

Kuba är säkert allt det där, men en massa annat också. Att det är en kommuniststat som styrts av Fidel Castro i nästan fem decennier känner de flesta till. Och ingen missade väl att Fidels yngre bror tog över makten för några veckor sedan.

 

Det finns mycket mer att berätta om Kuba. Den 18 mars var det precis fem år sedan Castro lät arrestera 75 personer i ett svep. De fälldes för ”brott” som att de haft en radio, skrivit under upprop för demokrati och skrivit regeringskritiska artiklar. För det fick de långa fängelsedomar, många av dem runt 20 år. Femtiofem av dessa sitter fortfarande i fängelse, många av dem är svårt sjuka och får inte tillräcklig läkarvård.

 

Jag är med i en Amnestygrupp som jobbar med det här fallet. Vi försöker skapa opinion om brotten mot de mänskliga rättigheterna på Kuba, skriver brev till regimen och samlar in pengar till Amnesty genom att stå på torg och frysa med insamlingsbössor.

 

När jag för Kuba på tal bland människor som jag träffar, får de ofta något besvärat i blicken. Kuba är fortfarande omhuldat av många som något av ett kommunistiskt … om inte paradis så i alla fall någon form av förebild. Och visst, det finns säkert många bra saker med Kuba. De är kända för sin högklassiga sjukvård och vänner som varit där säger att de inte mött den massiva fattigdom som är ständigt närvarande i till exempel Centralamerika. Men så länge människor löper risk att hamna i fängelse bara för att de säger vad de tycker, måste omvärlden protestera.

 

En av styrkorna med Amnesty, tycker jag, är att organisationen jobbar med MR-brott överallt, inte bara på de värsta ställena, som Saudiarabien, Kina eller Zimbabwe. Även Sverige har fått kritik, senast för att regeringen samarbetat med CIA i dess krig mot terrorismen, trots att CIA använder brutala metoder som tortyr och försvinnanden.

 

Jag känner mig lite som syster duktig som kommer och tjatar om mänskliga rättigheter på bloggen. Men det här ÄR ju viktigt, och vill du göra en liten insats denna påsk, gå in på Amnestys hemsida och delta i månadens aktion som handlar om Kuba.

/Karin