Anna

17 november 2008 17:38

Ska bara kolla att det går att kommentera här...

Anna

17 november 2008 17:48

Ok, fint.

Jag känner igen tankarna om att nyttoberäkna sin egen och andras existens. Det är ju sällan i sina bästa stunder man tänker i de banorna men.. det är ju ändå värt att ägna lite tankemöda tror jag. För min del nu tar sig de här tankarna uttryck i frågan om man vill ha egna barn eller ej. Ska man hjälpa till att bringa ännu en människa till världen, med tanke på vad just en människa kan åstadkomma i vidrighet.. min syn på världen är nog att den är mer dålig än bra - och med den synen är det förstås dumt att tvinga hit nya varelser. Antingen blir man offer för elände eller så orsakar man en massa elände.. men vi som nu ändå är här får ju se till att hjälpas åt att rädda varandra från idioter och peppa varandra att minst orka hålla huvudet ovanför den moraliska ytan.

Oj, gud vad deppigt. Toppade jag t.o.m dig Olle?

Hmm...

Kaj

20 november 2008 02:07

alltså att det finns dåliga saker med världen är sant men helt klart så väger de bra sakerna över, iaf för mig. Jag tror även att barn som svälter hellre lever än att dö vilket borde tyda på att barnen borde ha föds. Men om man är tillräkligt pessimistiskt lagd kanske man kan tyckas att sprida över det på ens barn om man är riktigt ihärdig. BTW mitt första inlägg tror jag.

Anna

20 november 2008 07:41

Kaj!

Är det DU Kaj?!?!?

Vad fint! Kommer du till Örebro och hälsar på nån gång?

Olle, på sitt rum

20 november 2008 18:13

Ja, fint med Kaj på blogg. Kom hit och bjud på Tequila, nu! Vi saknar dig..

Jenni

20 november 2008 19:24

Nyttokalkyl? Vilken helt sjuk tanke.. Är det inte lite som att utgå ifrån att man ser hela bilden och kan vara fullkomligt objektiv? Tänk på alla förebilder vi har, alla starka, kreativa, hoppingivande, inspirerande, häpnadsväckande människor omkring oss (omkring andra än oss) (och även de är barn till någon by the way). De är kanske inte alltid medvetna om den positiva inverkan de har på sin omgivning. Det finns gott om människor vars existens jag är tacksam för, som påverkat mitt och andras liv positivt. Jag kan bara hoppas att jag själv gjort/gör nytta på samma vis någonstans, och att de två ungar jag fött gör/kommer att göra skillnad i positiv riktning i någons liv/samhället/världen...

Staffan

24 november 2008 22:52

Men med barn: Om man tycker sig vara en person som åtminstone ligger över snittet på skalan bland människor (om man tror sig tro att ett uttalande som "om alla vore som jag vore det en bättre värld" faktiskt stämmer) så bör man kanske skaffa barn (på något sätt) för sitt barn har man chans att påverka att ha samma värderingar som en själv (som är över snittet då). Då kommer det nya livet förhoppningsvis att påverkar världen på det stora hela på ett possitivt sätt (nyttokalkyl).

Sen bara allmänt vad gäller den här typen av diskussioner så är dom fruktansvärt svåra att driva åt något håll. Det spelar ingen roll hur mycket du försöker att vara en bra människa, du kan aldrig i praktiken visa att du är bättre än någon annan... och att försöka göra gott är väl en synd numer... lev som ett svin och armbåga dig fram, det är livets melodi... såå, jag skiter rätt hårt i den här typen av diskussioner eftersom steget mellan teori och praktik inte bara är obegripligt långt, det verkar inte finns någon som helst vilja kvar att undersöka vad det består i...